Läsarbrev

Lämnade iväg min häst men fick mer än jag ville tillbaka!

Fick ett brev som löd;

Hejsan, kom in på din blogg när jag satt och letade efter lite info om problem med hästar. Väldig bra blogg måste jag säga=) Jag har en halvblods valack på 6år efter Briar, 170cm. Han är min egen uppfödning. Nu har han dock varit bort i några år.
Allra först var han hos en tjej i skåne som brukar ta emot unghästar från på inridning och det var just därför som han var där. Så redan där började egentligen problemen fast ej så allvarliga som nu. Det han gjorde då var att kasta av ryttaren och han blev själv väldigt rädd när de ramlade av honom. Hästen har genomgått röntgen under tiden han stod hos henne för att jag funderade på om han hade något problem. Vid röntgen visade det sig att han hade en låsning i nacken och en i korset. Efter det har han gått på regelbunden massage, fick vila en hel sommar och lite till och skall nu vara helt frisk. Efter att han var hos henne stod han hos en mycket känd och duktig ryttare. Eftersom att hon inte ville rida honom mer då hon ansåg att hon inte klarade det.
Men efter några veckor hos denna tränare så säger de med att hästen ej går att rida, står inte still, och går ej att komma upp på. De säger sen att de hade satt honom i skritt maskin, (vilket han aldrig tidigare har gått i tidigare) och att det tydligen enligt dem hade gått bra. Detta tror jag då inte ett skvatt på. Utan jag är rädd att han har gått kull el något liknade. Han står just nu nere i Skåne hos en mycket duktig tränare som har stor vana av unghästar, hästar överlag och lång erfarenhet, en vän till mig. Men trots detta så är det väldigt stora problem med denna häst. För när den här vännen till mig skulle hämta honom så var han totalt livrädd. Hon har nu haft honom i ca 6-7 månader, hon jobbar honom från marken vilket hon är duktig på och vunnit mycket priser m.m, och har även ridit honom lite men med blandat resultat. Han är oerhört spörädd och väldigt, väldigt misstänksam för människor och i stort sett allt. Han står som sagt inte still vid uppsittning, kastar av ryttaren och bara får panik. Redan vid sadling blir han mycket spänd. Hon har tömkört, longerat, ja allt vad man kan komma på. Jag funderarnu på om han ska komma hem till mig för att jag själv ska jobba med honom.Har funderingar på att bara släppa honom i hagen och låta honom gå där i ca 2 år och bara borsta och mysa med honom för att visa att man ej är farlig och efter det sen sakta, sakta börja om. Jag ska nog säga att jag själv inte är så stor utan bara 1,60cm och väger kanske 55kg. Vad ska jag göra? var ska jag börja och hur? Tack på förhand

Även till dig kan jag bara beklaga det som har hänt! Vi tror man ska få hjälp av proffessionella hästmänniskor men många gånger skapar det bara mer problem. Finns allt för mycket okunniga och oseriösa hästmänniskor därute och jag förvånas fortfarande av hur de kan fortsätta att driva sin verksamhet trots alla negativa omdömmen som finns om man bara letar lite.

För dig gäller samma svar som för läsarbrevet innan, du måste bli en trygg ledare och många av svaren finns i tidigare svar så sätt dig och läs 🙂
Hade det varit min häst så hade jag också ställt av honom och bara låtit honom vara samt umgåtts, myst och pysslat med honom som du skriver. Dock hade jag inte låtit honom stå i 2 år utan enbart i någon, några månader för problemen kommer inte vara borta om två år. Bilderna finns kvar och kommer visa sig igen. Men låt honom få hämta sig först och börja sedan om lite från början med honom, första månaden jobbar du tex bara från marken för att succesivt komma upp i sadeln. Har du inte bråttom så kommer det gå fort!
Bli en trygg ledare och vän och visa honom att inget ont kan hända när du finns där, låt honom möta problemen med dig vid sin sida så kommer du ha en vän för livet.

Vet att jag är tjatig men det finns ingen bättre och kunnigare än Monty Roberts så kolla på hans filmer finns både att köpa och på nätet. I Sverige finns det en person som är certifierad av Monty Roberts och det är Ann Lindberg – Hästpedagogen, sök även på henne så kan du få mycket hjälp!

Ett varmt lycka till men ni har framtiden för er! Hör av dig om du har fler frågor!

2 Comments

  • Alma

    >Det är nästan så man våndas över vem man ska lita på i hästvärlden. Meriter, långvarig kunskap, omtalad osv. Det brukar ändå hjälpa föga.

    Låter som att kvinnan i fråga har en rätt lång väg att gå för att få in en tydlig, respektfull och tillitsfull ledarskapsroll gentemot sin häst.

    Fast jag vet någon hon kan vända sig till som skulle kunna ge hästen det han behöver. Det är en nära vän till mig, som har sitt hjärta på rätt ställe, med tålamod och förståelse för hästar som individer. Och även för människan, och dess vilja att skapa harmoni till sin häst. Hon hjälper mig ofta med mina hästdilemman, och det tackar jag ofta för.